Detaljplaner

En detaljplan är ett dokument som anger vad mark- och vattenområden får användas till och vad som får byggas inom ett område. En detaljplan är ofta det första steget som tas när något ska byggas.

Ritning, tegelstenar och en tumstock.

En detaljplan består av en plankarta med bestämmelser som är juridiskt bindande. Till planen hör en planbeskrivning som förklarar planens syfte och innehåll. Ibland ingår även andra handlingar, till exempel en illustrationskarta och en miljökonsekvensbeskrivning.

Vi kan använda en detaljplan för att pröva om ett område är lämpligt för till exempel bebyggelse. Det gäller både när det ska byggas nytt och när bebyggelse ska förändras eller bevaras. Det är bara vi som kan upprätta, upphäva och anta detaljplaner. Det kallas för det kommunala planmonopolet.

Planprocessen

När vi tar fram en detaljplan görs det enligt en bestämd planprocess som syftar till att skapa bra beslutmaterial och ge möjlighet till insyn och påverkan. En detaljplan kan tas fram på flera olika sätt, där standardförfarande och utökat förfarande är vanligast. Vilket sätt vi väljer beror bland annat på hur omfattande detaljplanen är och hur stort allmänhetens intresse är.

Hela processen med att ta fram en detaljplan tar ungefär ett år, men större eller särskilt komplicerade detaljplaner tar ofta längre tid. Det är plan- och byggenheten som ansvarar för arbetet med detaljplaner.

Planprocessen börjar med att en ansökan om planbesked kommer in till oss. Initiativet till en detaljplan kan komma från vem som helst, men oftast är det en enskild fastighetsägare, ett byggföretag eller vi själva som har ett behov av en detaljplan.

Vi ska inom fyra månader lämna vårt ställningstagande till förslaget i ett så kallat planbesked. Om vi är beredda att inleda ett planarbete ska en preliminär tidsplan anges i planbeskedet. Ett positivt besked innebär ingen garanti för att en planen kommer vinna laga kraft, det bekräftar bara att ett planarbete kan påbörjas. Planbesked kan inte överklagas.

Vi utser i samband med ett positivt besked vem som ska ansvara för arbetet med detaljplanen. Det är vanligtvis initiativtagaren som står för kostnaden att ta fram en detaljplan, men om planen bedöms vara av strategiskt intresse kan vi vara med och dela på kostnaden för planarbetet.

Om det behövs för att underlätta planarbetet kan vi börja planarbetet med ett så kallat planprogram. Planprogram tas ofta fram när området saknar stöd i översiktsplanen eller när det finns frågor som behöver utredas för ett större område. I programmet sätter viupp utgångspunkter och mål för detaljplanen.

Om vi gör ett planprogram får allmänheten, myndigheter och organisationer möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i ett så kallat programsamråd. Efter programsamrådet skrivs en samrådsredogörelse och planprogrammet antingen godkänns eller revideras.

När vi har lämnat ett positivt planbesked och ett eventuellt planprogram har godkänts är det dags att påbörja arbetet med att ta fram detaljplanen. Med utgångspunkt från översiktsplanen börjar vi med att utreda och undersöka platsen och förutsättningarna. Planen ska bland annat visa hur gator och allmänna platser ska utformas, liksom kvartersmark och eventuella vattenområden.

Varje detaljplan ska ha en plankarta och en planbeskrivning som förklarar planens syfte och innehåll. Planbeskrivningen ska också ange vilka åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras. Ibland ingår även andra dokument, till exempel en illustrationskarta, behovsbedömning, miljökonsekvensbeskrivning, gestaltningsprogram, planprogram och andra utredningar.

När ett planförslag tagits fram får fastighetsägare, myndigheter och övriga berörda möjlighet att lämna synpunkter på förslaget under samrådet. Syftet med samrådet är att få in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget. Under samrådet ställer vi ut planförslaget med tillhörande plankarta, planbeskrivning med tillhörande handlingar i Medborgarhuset, samt här på vår webbplats.

Om detaljplanen är av stort allmänt intresse arrangeras även ett samrådsmöte där allmänheten får möjlighet att lämna synpunkter. Information om samråd, hur länge det pågår och var synpunkter lämnas publiceras här på webbplatsen och ibland- beroende vilken planprocess detaljplanen har- annonseras det även i lokalpress.

Efter samrådet sammanställs synpunkterna i en samrådsredogörelse alternativt granskningsutlåtande. Det bearbetade förslaget och sammanställningen tas sedan upp i kommunstyrelsen som avgör om planförslaget ska ställas ut för granskning.

Granskningens syfte är att visa det slutliga planförslaget och ge berörda en sista möjlighet att lämna synpunkter. Under granskningen finns handlingarna tillgängliga i Medborgarhuset och här på vår webbplats. Planförslaget ska finnas tillgängligt för granskning mellan två till tre veckor, men tiden kan förkortas om alla är överens om det.

De som yttrat sig under samrådet, och andra berörda får ett meddelande om att planförslaget ska granskas. Övriga intresserade meddelas genom en kungörelse i de vanligaste ortstidningarna, beroende av planprocess. Alla synpunkter måste lämnas in skriftligt för att senare kunna ligga till grund för att överklaga vårt beslut. Synpunkterna ska ha kommit in till oss senast innan granskningstiden gått ut.

Vi sammanställer sedan alla skriftliga synpunkter och kommentarer i ett granskningsutlåtande. Det är särskilt viktigt att notera vilka synpunkter vi inte tagit hänsyn till. När granskningsutlåtandet är färdigt ska vi så snart som möjligt skicka utlåtandet till dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.

När granskningstiden gått ut antar kommunfullmäktige detaljplanen. I enklare fall kan kommunfullmäktige delegera till kommunstyrelsen att anta detaljplanen.

Innan detaljplanen ska antas skickar vi ett meddelande till berörda myndigheter och de som inkommit med synpunkter under samråds- och granskningstiden. När detaljplanen har antagits meddelar vi berörda myndigheter och de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda med en besvärshänvisning hur man överklagar vårt beslut.

Vi anslår sedan beslutet på vår digitala anslagstavla.

Om du inte är nöjd med planen kan du överklaga vårt beslut inom tre veckor från den dagen tillkännagivandet anslagits på vår digitala anslagstavla. Det är bara du som är berörd eller som har lämnat skriftliga synpunkter som kan överklaga planen. Du kan också överklaga planen om du anser att processen varit felaktigt genomförd, så kallat formaliafel.

Om beslutet överklagas inleds en överklagandeprocess som leder till att detaljplanen antingen vinner laga kraft eller upphävs.

När tiden för överklagande gått ut och ingen har överklagat vinner detaljplanen laga kraft och börjar gälla. Laga kraft innebär att en dom eller ett beslut taget av en domstol eller myndighet inte längre kan överklagas.

Detaljplanens genomförandetid är minst 5 år och högst 15 år. Under genomförandetiden har du som fastighetsägare rätt att använda och bebygga din mark i överenskommelse med detaljplanen, så kallad byggrätt. Efter att genomförandetiden har gått ut fortsätter planen att gälla på samma sätt som innan, men kan då ersättas, ändras eller upphävas.

Senast uppdaterad: 18 mars 2019